fredag 30 september 2016

Inte dumt att gå på Dumme mosse

Månadens utflykt gjordes en lördag i mitten av detta års ovanligt högtryckspräglade september. Målet var Dumme mosse ovan Jönköping. Anledningen för mig att dit ställa mina steg var nyfikenhet på det gränsmärke, som i mossens södra del visar på skillnaderna mellan hemman (byar), socknar, härader och landskap. I en 'kvill' möts här hemmanen Knutshult i Mulseryds socken, Föreberg i Angerdshestra socken, Åsen och Ulvstorp i Sandseryds socken (uppgått i Norrahammars köping 1943). Fastigheten Dumme mosse i klippets sydöstra hörn ingick förr i Sandseryds kyrkby.

Mulseryd och Angerdshestra ingår i Mo härad, Västergötland medan Sandseryd finns i Tveta härad i Småland. Numera ingår hela området i Jönköpings stad och län.


Kartklippet är Ekonomiska kartan 7 D Gunnarsö av 1954 från Lantmäteriets historiska kartor och samlingen Rikets allmänna kartverk. . Kartans skala är 1:10 000. Skärmklippets skala varierar beroende på datorskärmens storlek. Som jämförelse kan nämnas att den sträcka av gränsen som löper mellan de två bäckarmarna understiger 50 meter.

'Kvill' är belagt i småländska dialekter. Språkforskaren Harry Ståhl visade i sin bok "Kvill och tyll", s. 40 ff (1950) att ortnamnen  med -kvill ger besked om ordets användning. "Betydelserna äro: 1. 'stället där två vattendrag rinna samman', 2. en mindre arm av ett vattendrag, som skiljer sig från huvudfåran och sedan åter förenas med densamma'." 

Länge rådde bland språkvetarna uppfattningen  att ordet kvild skulle betyda 'källa'. Den tolkningen har enligt Ståhl sin grund i Schlyters register i hans utgåva av Äldre Västgötalagen 1827. För de två gränsmärkena i "Vidhemsprästens" tillägg (Landamaeri II) Nizaerqvild och Dumnaerqvild skriver han att den första är Nissakälla på gränsen där Mo, Östbo och Tveta härader möts och för Dumnaerqvild som 'ett ställe (troligen en källa) söder om Dumme mosse.

Mig förefaller det som att de historiska skildrarna av Småland under 1700- och 1800-talen har påverkats av fascinationen att spåra de stora åarnas ursprung i deras allra första obetydliga vattenflöden uppe i bergen. Man har sökt källorna (uppflödena). Just i denna trakt av Sydsvenska höglandet rinner såväl Lagan som Nissan, Ätran och Tidan upp.

De häradskartor från 1600-talet som finns i Lantmäteriets samling visar att då som idag gränsen mellan häraderna Mo och Tveta löpte i nord-sydlig riktning över Dumme mosse. Försöken att placera gränsmärket Dumnaerquild från Landamaeri II (c:a 1325) från språkforskares, historikers och hembygdsintresserade forskares sida, har dock aldrig lett till denna gränspunkt i mossens södra del. Här löper faktiskt de administrativt betydande gränserna samman ända in i sen tid. En viktig orsak till tystnaden om detta ställe är att man tänkt på och letat efter en källa och inte efter en 'kvill'.  

I lantmäteriakten 06-NHJ-55 över Laga skifte för Åsen och Hedenstorp i Sandseryds socken 1913 framgår av kartan att röse nr. I ligger i ett bäcksammanflöde - den kvill det här är fråga om. Nr I beskrivs: "Kringskolad gammal råsten, belägen i gränsen mot Mo härad". I § 5 anges att i väster är häradsgränsen mot Mo härad ostridig. 
Idag utmärks gränspunkten vid den södra bäckarmen av en gul plastkäpp. Den norra, kilometerlånga bäckarmen (med slingrande gräns) är denna sensommar helt uttorkad. Däremot rinner lite vatten i den på kartan korta, sydliga bäckarmen.



För Nizaerqvild finns det efter Ståhls klargörande av betydelsen för dialektordet och ortnamnleden     -kvill, skäl att söka efter en kvill i den sträckning där av traditionen gränsen mellan Mo och dess angränsande småländska härader har gått. Söderifrån når gränsen Nissan där socknarna Angerdshestra i Mo möter Bondstorps socken, på medeltiden i Östbo härad, och Månsarps socken i Tveta härad. Stället är en kvill. Goda skäl finns därför att anta att detta är Nizaerqvild. Det ställe i mossmarken någon kilometer längre österut där Terrängkartan och Ekonomiska kartan har namnet 'Nissa källa' kan mycket väl betraktas som platsen där den sedermera mäktiga ån Nissan börjar sin färd mot havet. Men gränsmärket Nizaerquild från Landamaeri II kan det alltså inte vara frågan om.



Detta skärmklipp är från Terrängkartan hos lantmateriet.se. Den enda gräns som här visas är kommungräns. Det är hemmanet Ekornahult i Bondstorps socken som har den spetsiga vinkeln i ett bäcksammanflöde, en kvill, vid Nissan. 

Denna sistnämnda lokalisering förefaller klart säkrare än den jag ovan gjort till en kvill i södra delen av Dumme mosse. Anledningen är att Dumneån söder om Risbrodammen rinner väster om Dummemosse. Här finns ett par kvill som skulle kunna vara Dumnaerqvild om detta namn härrör från namnet på ån och inte mossen. Så möts t ex. hemmanen Knutshult och Svedbrandshult i Mulseryds socken och Gunnarsö i Bottnaryds socken i en kvill vid de s k. Orrestenarna. Källorna är akterna 06-MUL-33, 34 och 39 med rågångsåtgärder resp. laga skifte. En lokalisering hit väcker dock frågetecken för sockentillhörigheten för Svinhult och Gagnaryd. Skulle verkligen inte dessa hemman ha tillhört Jära socken (numera i Mulseryd) innan denna upphörde på 1500-talet? Jära var en liten socken och dessa hemman hade inte långt till dess kyrka. 
Tills vidare blir därför min ståndpunkt att gränsmärket Dumnaerquild bör återfinnas i södra delen av Dumme mosse där flera gränser bevisligen har mötts vid ett bäcksammanflöde, en kvill, i hundratals år.

Förtjänsten av att jag kunnat göra dessa spaningar ligger hos Lars Olof Magnusson i Hestra, som med sin bok "Västgöta lagsagas gränser" (2003) och bilaga (2015) sammanställt ett omfattande material, inkluderande många kartor, till ovärderlig hjälp för alla som utmanas att ge sig i kast med dessa delikata medeltida problem. Rune Holmberg i Tranemo har också lämnat värdefulla upplysningar till författaren och har själv också skrivit "Gamla gränsmärken runt Kinds härad" (2003).

Till sist vill jag med ett foto från Dumme mosse visa hur lätt vandraren har det i naturreservatet, som utgör mossens södra del. Spänger gör att man med lätta steg kan gå över mossflaken. En lång sträcka är t o m. iordninggjord för rullstolsåkare. Så är lederna också flitigt använda. Under min dag på mossen mötte jag ett 25-tal vandrare.