Den rödmarkerade gränsen följer Stöttevadsbäcken en sträcka mot norr från 'd' i Gagnaryd. Avståndet till den 'kvill' i Dumme mosse, som jag skrev om i september, är 5,5 km. Skalan är 1:100 000.
Kartklippet är från J243-34-6 Ulricehamn 1885, reviderad 1939. Källa: Lantmäteriet
Här korsar den gamla färdvägen Sillastigen (fornminne Angerdshestra 93:2) bäcken och häradsgränsen alldeles intill gränsröset. Stigen är på kartan markerad med svart linje = körväg. Röset är på kartan här nedan markerad med en punkt och texten 'Ms'. En i nyare tid uppsatt tavla pekar ut häradsgränsen, vilken också får betraktas som landskapsgräns mellan Småland och Västergötland; dock försvagad i senare tid av att Mo härad länge har tillhört Jönköpings län och därmed knutits till Småland. Färdvägen kan ha varit i bruk ända sedan Järnåldern. Sillastigen är den stig som på kartan är streckad och kantad av Riksantikvarieämbetets fornminnessymbol.
Trots att detta är skogstrakter var ändå området inte isolerat från omvärlden. Sillastigen ska ha fått sitt namn av att denna väg ledde till Göteborg där den förr så eftertraktade sillen kunde inhandlas.
Kartklipp från Topografiska kartan. Källa: Lantmäteriet
Vägen går i ett skogsområde med lättbearbetade jordar. Det förefaller vara sandig/siltig morän enligt jordartskartan hos www.sgu.se. Sådan mark föredrog bonden innan järnplogens införande gjorde det möjligt att bruka de bördigare lerjordarna. Vid Källerödjorna söder om bäckövergången (streckade området) finns fossil åkermark. Även i senare tid har det varit åkermark kring vägen. Vid den branta åsen nordväst om bäcken fanns torpet Österlid i Gagnaryds skog. Så säger ek. karta 7D0i Jäbo från 1954. På kartan för storskiftet 1813 i Gagnaryd (akt 06-ARA-09 i lantmäterimyndigheternas arkiv) är åsen som en av få terrängdetaljer utritad. Den har här namnet Silfverberget.
Alldeles intill vägen och Österlid upplyser Riksantikvarieämbetets Fornsök om stora odlingsrösen och ett gravfält med 5 rösen (sistnämnda: Angerdshestra 93:1). På sydöstra sidan av bäcken finner vi endast 200 meter från densamma gravfältet Sandseryd 16:1 omfattande hela 35 fornlämningar, därav c:a 8 domarringar och c:a 11 resta stenar. Gravfältet ligger på en flack moränhöjd norr om Källarödjorna. Här går Sillastigen fram över vattendelaren mellan Dumme mosse i öster och Nissan i väster.
Norr om Sillastigens östliga del, längs den streckade stigen mellan kartans text 'Stöttevadsbäcken' och 'Jäbo', på Hyltans och Jäbos marker, finns fler fornminnen, som antas vara tjärdal och kolningsgropar. Som synes har människor varit aktiva i området under Järnålder, Medeltid och Nyare tid. Denna skogstrakt var förr i tiden en utpräglad kulturbygd. Kanske återfinns också här gränsmärket hiorðs as från Äldre Västgötalagens gränslista? Närmast till hands vid tolkning av namnet ligger betydelsen 'Hjortåsen'. Det branta Silfverberget vid Österlid ligger endast 350-400 meter nordväst om bäckpassagen med nutida gränsen. Kan denna tidigare ha kallats 'Hjortåsen'? Längre norrut i Gagnaryds skog har tidigare nämnt ek. kartblad namnet Hjortamon för ett område.
Hjortamossen är benämningen vid storskiftet för Jäbo 1825 (akt 06-NHJ-23, s. 15, där ägorna beskrivs) för den mosse i hemmanets sydvästra hörn som annars heter Vitamossen, t ex. på ek. karta Jäbo 1954. Denna mosse finns vid häradsgränsen vid Stöttevadsbäcken. Av kartorna till laga skifte för Hyltan 1835 och storskifte för Mjällbo nr 1 1806, framgår att Vitamossen i söder sträckte sig till - och över - Sillastigen öst om Källerödjorna. Nutida ek. karta och Terrängkartan visar inte sammanhängande sankmarker här. Men dåtida lantmätare såg det som en och samma vattensjuk terräng.
Här tvistade åboarna i Norra Hökhult med de i Mjällbo år 1732 (akt Hökhult nr 1 i Lantmäteristyrelsens arkiv). Se nedanstående karta från akten. Det förefaller som att Hökhult hävdade att Hvitamosabroan och en nord-sydlig linje (nr 13) var rätta rågången mellan byarna. Hökhult fick ändå acceptera en västligare gränsdragning i området mellan Källerödjorna och Stöttevadsbäcken, men erhöll i gengäld mark i sydöst.
Kartklipp från Lantmätare Hagmans karta 1732 över tvisteparken mellan Hökhult och Mjällbo. Källa: Lantmäteriet
Namnet Vitamossen kan också vara ett gränsnamn. Vita hall är namn på flera gränsstenar och råmärken i Småland och Västergötland enligt Institutet för språk- och folkminnens digitala ortnamnsregister. 'Vita' kan ha betydelsen 'veta, känna till, intyga', d v s. i detta sammanhang - var gränsen går.
I detta område har vi funnit namnen Hjortamon, Hjortamossen och Vitamossen. Strax nordväst om nuvarande gräns i Stöttevadsbäcken finns ett skarpt markerat berg c:a 25 meter högt. Sillastigen följer tidigare nämnda vattendelare. Mellan 1700-talskartans Hvitamåsabroan och Stöttevadsbäcken följer Sillastigen en svagt markerad ås. Denna mindre ås med det remarkabla gravfältet samt skogspartiet i sin helhet kan också vara kandidater till det gränsnamn, som Äldre Västgötalagens handskrift förmedlar.
Sydost om Sillastigen häver sig vattendelaren ännu högre. Vid gårdsplatserna för Mjällbo och Jordshult är höjden nästan 300 m ö h. Det är högre än triangelpunkten Högsås nära europavägen Jönköping - Ulricehamn. Hemmanet Jordshult, Månsarps socken, har då och då haft stavningar med hjort- o dyl. Men Axel Eile påpekade i "Ortnamnen inom Tabergs bergslag", I: Tabergs bergslag I (årsskrift), s. 40. 1929, att jordeboken 1542 har Joshultt, och att första leden säkerligen är det fornsvenska namnet Joar. Men helt vill jag ändå inte lämna hemmansnamnet åt sidan vid inringningen av märket hiorðs as.
Hypotesen är att medeltida gränsen mellan landskapen och de ingående häraderna med sina resp. socknar mycket väl kan ha haft samma läge som under 1600-talet (häradskartorna) och 2000-talet. Därför förblir kulturbygden kring Sillastigen, mitt emellan Dumme mosse och Nissans kvill, högintressant.
